Efter en del om och men slutade det med att jag och Hanne åkte in till bergakungen för att kolla på fame. Med hög förväntan slog vi oss ner i biostolarna med snacks och dricka. Filmen började, och filmen slutade. Där emellan vet jag inte riktigt vad som hände. Långt ifrån jubel infann sig i salongen. Man nästan kände hur besvikelsen låg i luften. Kanske att den bara var så stark från min och Hannes sida, eller så stod det helt enkelt klart att det var fler än vi som hade haft högre förväntningar på den. Jag, som är en riktig sucker för dansfilmer, hade hoppats på att få gå därifrån med den där riktigt goa känslan i magen som bara infinner sig efter att ha sett en riktigt bra film.
Varken jag eller Hanne var redo att bege oss hemåt till sängarna med besvikelsen i kroppen, så vi bestämde oss för att se ytterligare en film. Vi lottade mellan the ugly truth och 500 days of summer. förmodligen en riktig blödis och en som verkade riktigt rolig på trailern.. Den sistnämnda slutade som segrare. Vilket också var lite utav ett misstag. Jag vill inte såga den lika mycket som fame, men den nådde aldrig riktigt upp till förväntningarna vi hade efter att ha sett trailern. Den bjöd på ett par skratt och var stundtals mysig, men inte mycket mer än så. Att den var konstig och aningens rörig är dock inte att förglömma. Två plus ska den iofs ha. Ett ganska litet och mest för sakens skull; en scen bestod utav svenskt tal. Otippat och mysigt.
Det andra pluset, ett ganska stort, är för soundtracket. Utan det hade filmen nästan, men bara nästan, vart i klass med fame.
Eftertexterna började rulla, lamporna tändes och vi kände oss ganska redo för att bege oss hemåt. 01.15 stod vi utanför bergakungen och bad till gud om ett mirakel så att vi skulle hinna med tåget som gick från lisebergstation 01.21. Jag vet inte om jag ska tacka Gud och hans mirakel eller KP och Jidevik för försäsongen. För hann, det gjorde vi. Från bergakungen till lisebergstation på sex minuter. Aldrig fel med en löptur så här på kvällskvisten.
Suma sumarum:
Fame - AA (en svag tvåa. Det som egentligen gör att den kommer upp i en två A är slutet.)
500 days of summer - AAA (soundtracket lyfter den till en stabil trea.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar