Nu har Disa äntligen slutat löpa, ha mens, vara brunstig eller vad tusan det heter på katter. Hon är äntligen normal i vilket fall som helst. Och då är hon världens bästa katt. Ligger här bredvid mig och kollar vad jag gör på datorn. Snacka om att jag har saknat den här normala lille tjejen. Min lille skatt.
--
Idag har jag tränat. Det gick så där. Sprang först 2,8 km på tid för att ha något att jämföra oss med, sedan sprang vi i trappa och sen en massa hopp. Löpningen gick bättre än vad jag hade väntat mig, trappan gick okej men hoppen gick åt helvete för mina fucking-jävla-as-vader/hälsenor är störda.
better luck next time.
--
Imorgon ska jag jobba 17-00, vilket betyder att jag kan gå o lägga mig exakt när jag vill och inte behöver stressa för att somna. Jippie!
--
Joakim är go!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar