Be quiet

m.. vad har man för val egentligen? öppnar man munnen och säger vad man tycker eller tänker blir folk bara arga.. Behåll dina känslor för dig själv.. Skulle man orka leva med att aldrig släppa ut sina känslor? Att alltid förvara dom inom sig och låtsas att allting känns bra.. Låtsas att man inte har några åsikter om någonting.. Om någon frågar dig hur du mår, så svarar du bra även om det enda du tänker på är att lämna vår planet..
Jag har lyckats hittills. Varför skulle jag då inte lyckas med det i 80 år till? 29200 dagar till.. Tag en dag i taget.. Svälj dina känslor på samma sätt som du sväljer en värktablett.. Det enda som skiljer värktabletten och känslorna åt är att de har motsatt effekt.. Värktabletten motverkar smärtan, medan känslorna gör den värre..
Till slut har du en tung ryggsäck att bära omkring på.. Min ryggsäck blev överfull idag, och dum som jag var började jag gräva längst ner, bland de tyngsta sakerna som har legat där längst.. Hade jag vart smart hade jag tagit småsakerna som låg överst.. dom som är lätta att kasta bort, dom som inte betyder lika mycket som det som ligger i botten..
Jag tänkte nog något i stil med att när jag väl rensar, varför inte rensa ordentligt då.. Men nu i efterhand känner jag att jag betydligt mycket hellre hade gått runt med min tunga ryggsäck och hängt med huvudet i smyg när ingen ser..
Det är inte värt att yttra sig när man vet att någon annan kommer ta illa vid. Jag ser hellre andra lyckliga än mig själv. Så länge dom har det bra vet jag att jag inte har gjort något fel, och då behöver jag heller inte gå och oroa mig för att jag ska få en rak höger när jag kommer hem från skolan.. Vilket mycket väl skulle kunna hända om jag, som idag, bestämde mig för att knäppa upp ryggsäcken och lyfta på locket..
Nu ska ni inte ta allting jag skriver ordagrant.. Klart jag aldrig skulle få en rak höger om jag kommer hem..
hem? vart är det?

Jag har försökt att öppna väskan flera gånger förr, men låset till väskan har alltid krånglat, och därför har jag alltid lyckats undkomma det. Har tänkt många gånger att det har varit synd, men nu när jag för en gång skull lyckades få upp det där jävla låset är jag glad att jag aldrig har lyckats innan. Och från och med nu ska jag nog limma igen väskan med karlssons klister.

Jag vet att du förmodligen kommer att läsa det här, och jag vet också att du inte kan ta hur jag känner.. men nu vet du, så nu behöver du inte fråga eftersom du blir arg på mig när jag svarar dig.. Vill du inte veta hur jag känner, så borde du heller inte läsa det här..

Varför ska jag be om ursäkt för hur jag känner?

Monday you can fall apart.. tuesday, wednesday... break my heart.. Thursday doesn't even start. thank god it's friday..

Låt aldrig rädslan att missa hindra dig från att spela..

Tja.