Näcken

Har suttit timme in och timme ut och jobbat med mitt sista arbete nu.. Det gick bra till en början, tills jag kom till att analysera Stagnelius dikt näcken utifrån romantiken. Det är ingen lätt match ska jag tala om för er..

Kvällens gullmoln fästet kransa.
Älvorna på ängen dansa,
och den bladbekrönta näcken
gigan rör i silverbäcken.
Liten pilt bland strandens pilar
i violens ånga vilar,
klangen hör från källans vatten,
ropar i den stilla natten:
"Arma gubbe! Varför spela?
Kan det smärtorna fördela?
Fritt du skog och mark må liva,
skall Guds barn dock aldrig bliva!
Paradisets månskensnätter,
Edens blomsterkrönta slätter,
ljusets änglar i det höga -
aldrig skådar dem ditt öga."
Tårar gubbens anlet skölja
ned han dyker i sin bölja.
Gigan tystnar. Aldrig näcken
spelar mer i silverbäcken

... kanske är det jag som är kass på att analysera, eller så är det faktiskt svårt. Jag har iallafall kommit en bit på vägen, men är långt ifrån klar. :)

Kanske ska sova på det lite och hoppas på att allting släpper till imorgon. :)

Den där näcken är bra klurig alltså...

tja!