Jag finner inget positivt i det här. Jag har vänt och vridit på det flera gånger om för att försöka se det ur en positiv synvinkel, som vissa påstår att det går att göra med allt. Ni har fel. Visst, jag kan erkänna att jag har lärt mig en del utav det här, skaffat mig nya erfarenheter. Fast sen måste jag också tillägga att jag hade mått mycket bättre utan den här erfarenheten. Aldrig hade jag kunnat tro att det fanns så mycket tårar i mig.
Det sägs att man får fina ögon av att gråta mycket, jag tycker bara dom blir röda...
2 juli, 23.15. Jag kommer aldrig att glömma dig. Du kommer alltid att ha en del av mitt hjärta. Jag älskar dig.
Hejdå.
Ja får återigen beklaga sorgen. Ja har också förlorat en nära vän så ja vet vad du går igenom. Med tiden så försvinner sorgen men känslorna kommer man alltid att bära med sig. Då är det bra att få prata av sig. Vissa stunder blir ja påmind över vad som skett och då tar det emot inombords. Just då vill man bara gråta ut... Keep fighting!
SvaraRaderaJag fortsätter kämpa. även om det är riktigt tufft. har inte riktigt fattat vad som har hänt, trots att jag var där och höll honom i handen när det tog slut..
SvaraRadera