I förra inlägget skrev jag att helvetet var här.. Det var med viss ironi i bokstäverna. Idag insåg jag att jag kunde ha skippat ironin.
Jag närmade mig skatås med ganska tunga steg efter en slitsam nio timmars dag på jobbet med start 08.00. Vilket absolut inte tillhör min vardag. Satte iväg ut i spåret och stegen blev mest tyngre och tyngre. Men jag måste bara säga det, fy fan va gött det är o va igång på riktigt igen. Känslan när man sitter nyduschad i myskläder och så där gött trött i kroppen som man bara blir efter en träning med Ghansah och lyssnar på skön musik är oslagbar. Den gamla känslan då jag längtade till nästa träning direkt efter att träningen slutat börjar infinna sig igen. Jag kan inte göra annat än älska det! :D Inget att bua för direkt.
Muu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar