Det är trafik likt motorvägen en onsdagseftermiddag vid fem i min hjärna.
Så proppat men samtidigt så tomt. Kaos!
En situation gör mig otroligt glad, samma situation gör mig osäker och får mig att vilja springa o gömma mig, samtidigt som det känns fel men ändå så otroligt rätt. Jag vill bara ordbajsa för att få någon sorts klarhet i det hela. Sortera det olika känslorna och placera dom i de fack där de hör hemma. Men det går inte, för allt är så sjukt rörigt.
Jag tänker att jag skulle kunna fråga. Ställa några raka, ganska enkla frågor och allt skulle vara utrett nästan helt utav sig själv. Jag tror inte det kan bli klarar än så. Men samtidigt.. Jag måste nog känna av situationen lite mer först. Leta efter tecken och en och annan hint. Det kan bara sluta på två sätt: Bra eller dåligt. Fast jag vet inte riktigt vilket som är vilket än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar