Okej.. vafan är det här? det här var verkligen inte vad jag hade väntat mig.. det här om något är främmande.. och skrämmande.. är tillbaka på ruta ett. allt jag har jobbat med är som bortblåst nu och jag är återigen ett jävla nervvrak. Sämre tajming hade det ju inte kunnat vara iallafall.. det jag går och tänker på hela dagarna, som jag absolut inte ville skulle hända.. försöker undvika det så gott jag kan.. halv fyra på natten. hur troligt är det på en skala?
Det är sånt här som gör att jag ofta är nära på att ge upp allting..
40 grader varmt på rummet och jag ligger och skakar och är inte långt i från att frysa ihjäl, samtidigt som svetten rinner om mig.
fan fan fan... jag behöver inte det här nu.. inte nu när jag är som svagast.. Exakt samma känsla som den natten, som tog mig ungefär en hel livstid att få ur mig.. Att så mycket jobb kan raderas utav så lite..
fan..
Ta mig här i från nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar