Jag känner igen den här känslan, den påminner mig om någonting jag kände för ungefär fyra år sen. På ett sätt är den så skrämmande lik, men på ett sätt är den helt unik. Jag gillar känslan. Trodde aldrig jag kunde känna så här igen, trodde aldrig jag skulle gilla att känna så här igen. Det är så härligt. Jag bara fnissar mig igenom dagarna samtidigt som jag svävar på moln. Okej, lite klyshigt kanske. Men vem fan gillar inte klyshé? ;D
Fika med kusinen om någon timme, dags att hoppa in i duschen nu. :)
Tja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar